I ett inlägg i SvD från 2006 står det att Belgien blue börjar få fäste i Sverige. Som tur är förhindrades denna idé och nu 2015 är det inget man spekulerar om att införskaffa.
Många personer tog avstånd från Belgien blue när det dök upp i Sverige för 10 år sedan. I dag är det är förbjudet i Sverige att födda upp Belgien blue men det kan förekomma att bönder och slakterier samarbetar och gör det i smyg. . I år 1995 fanns det 100 000 uppfödare och är Sverige är det även tillåtet att äta kon/tjurens kött men man får som sagt inte avla på dom[1].
Victoria Lagercrantz skriver i artikeln ”hemligt svenskt nätverk föder upp belgiskt blå, 2010 i expressen att en av hundra svenska biffar innehåller gener från monsterbiffen. Författaren Torbjörn Esping menar även att alla svenskar som äter kött, någon gång i sitt liv har ätit kött från Belgien blue[2].
Belgien blue har avlats fram för att få kraftigt förstorade muskler och där med mer kött.[3]. Belgien blue har ofta funktionsstörningar vilket gör att många kvigor inte kan föda fram sina kalvar utan dom måste förlösas med tjejsarsnitt. Problemen beror på att skelettet är klenare och eftersom att bäckenöppningen är trängre. Många Belgien blue har även mindre motståndskraft mot sjukdomar och blir lättare sjuka. Det ställs även stora påfrestningar på hjärtat på grund av den höga muskelmassan eftersom att hjärtat ska pumpa en allt större mängd blod till en större muskelmassa.
Belgien blue har en muskeluppsättning med dubbel lår vilket beror på en recessiv gen som ger än dubbel uppsättning som kallas för muskelhypertrofi. Den dubbla muskeluppsättningen beror på mutationer i cellerna vilket leder till en stor ökning av antalet muskelfibrer i varje muskel[4]. Inom denna ras har man eftersträvat att genen ska få så stor frekvens som möjligt och genom detta har det varit möjligt med dom dubbla låren.
När man parar en Belgien blue- tjur med en vanlig ko blir kalvarna heterozygota. Dom får alltså mh-genen och därför en enkel uppsättning och ingen effekt och därför fungerar Belgien blue bra i korsning med andra raser.
Det finns inte gränser för hur djur får behandlas och utnyttjas inom avel? Belgien blue lever på människans bekostnad och ett liv som en Belgien blue är inte hälsosamt då djuret lider av sin stora muskelmassa. Belgien blue it´s the real money maker tyder många citat. Etik och moral är ett dilemma i detta fall. Vissa människor i dagens samhälle kan gå hur långt som helst för sitt ökade kapital och struntar helt och hållet i dom usla förhållandena monstertjurarna har. Belgien blue är kött. Kött är pengar.
Till att helt byta samtalsämne tänkte jag även ta upp varför kött är så dåligt för miljön och den hållbara utvecklingen. Forskarna Fredrik Hedenius, David Bryngelsson och Jörgen Larsson skriver artikeln i ” nötkött är den största boven” att om vi åt mindre nötkött skulle det ge stora åtgärder gällande koldioxidutsläppen.
Mycket av köttkonsumtionen bidrar till växthuseffekterna då långa vägtransporter som till slakt och färdig mattransport bidrar till. En bidragande faktor till växthusgaserna är metanutsläppen som bildas i kors och fårs magar och i gödselstackar[5]. Metan och lustgas ger en större klimatpåverkan än koldioxid. Gödslad mark bidrar även till upphov av lustgas. Bidragande faktorer som exempelvis traktorer, uppvärmning och all elektronik som krävs för köttuppfödningen bidrar även till klimatförändringarna då många fossila bränslen förbrukas och koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen.
Djuren behöver även tillgång till mycket foder och betesmark. Detta blir ännu ett extra steg i näringskedjan och kräver allt mer energi. Det skulle krävas mindre energi och bli mindre koldioxidutsläpp om spannmålen skördades på än enda gång istället för att bli bete till djur. Om man jämför nötkött med spannmål och baljväxter så ger nötkött upphov till cirka 26 kg koldioxid per kg kött medan spannmål och baljväxter endast ger upphov till omkring 0,5 kg per kg tillagad produkt[6].
Köttkreaturen är en av dom högre i näringspyramiden och de räknas som andrahands konsumenter utifrån perspektivet att vi människor är toppkonsumenter. Konsumenter kräver mer energi då allt mer energi går till förlust. Spannmål och baljväxter däremot som är producenter släpper inte alls ut lika mycket koldioxidutsläpp. Mycket energi går till spillror då en konsument avgör värme och rörelseenergi. Exempelvis så släpper högre konsumenter ut mer koldioxid och kräver mer energi genom exempelvis att en hare måste äta 5 kg gräs för att gå upp ett kg och då måste gräset få växa och få 3 gånger så mycket sol, vatten och näring för att bli mer näringsriks så att haren kan växa. När djuren även betar på betesmarkerna utarmas marken så att nytt gräs och spannmål inte kan växa där igen eftersom att jorden får brist på näring och mineraler. Det leder även till stigande koldioxid utsläpp då de gräs och spannmål istället för den fortsätta näringspyramiden skulle kunna ersätta koldioxid i luften till syre via fotosyntesen. Samma sak är det när man skövlar ner stora skogar för att bilda nya betesmarker för djuren. Då tar vi bort jordens lungor och koldioxidutsläppen från dom betande djuren blir bara mer och fler.